Hoppa till innehåll

Lösenordsskyddad: Tio

14 april, 2015

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenordsskyddad: Nio

14 april, 2015

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenordsskyddad: Sju

13 februari, 2015

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenordsskyddad: Sex

9 februari, 2015

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenordsskyddad: Fem

10 januari, 2015

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenordsskyddad: Fyra

9 januari, 2015

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenordsskyddad: Tre

19 december, 2014

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenordsskyddad: Två

16 december, 2014

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenordsskyddad: Ett

15 december, 2014

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lätt men väldigt svårt

15 september, 2014

IMG_5157-0.JPG

Jag går i skogen på morgonen och både kroppen och själen blir överlyckliga. Idag är det två veckor sedan jag opererades och kroppen har lagat sig, faktiskt. Visst är det ändå häftigt?

Solen skiner och skogen är grön och mjuk och snäll. Att gå en lång morgonpromenad i skogen en måndag morgon är en nästan ofattbar lyx i min vanliga vardag och jag njuter verkligen.

Jag tänker på livet och hälsan. Det är lätt att göra det efter ett kirurgiskt ingrepp inbillar jag mig. Och det är samma gamla vanliga tankar som kommer faktiskt, jag bara vrider på dem en gång till och lägger upplevelsen av narkosen och operationen och det nu halva organet till andra upplevelser. För jag vet faktiskt precis vad den här kroppen behöver. Men om vissa av de nödvändigheterna är väldigt enkla så är andra hopplöst omöjliga att få till, trots vetskapen att de behövs. Hur gör man, undrar jag?

Skogen får frågan och svarar inte på en gång. Hon tänker väl. Jag får gå tillbaka i morgon och lyssna igen.